Startsida

måndag 7 november 2011

The Bell Gal (2008)



Utan att darra på manschetten utnämner jag Sweet Emma Barrett till veckans gamla goding! Sweet Emma föddes i New Orleans 1897, och blev som självlärd pianist en etablerad jazzmusiker med debut redan som tolvåring. Emma kom att spela och sjunga med många av de lokala storheterna och anses som en av dåtidens bättre jazzmusiker i New Orleans. Trots den tidiga debuten dröjde det dock innan Emma blev en "stadgad" artist, först vid fyllda femtio fick hon sitt första fasta engagemang på en klubb, och skivdebuten begicks inte förrän hon hunnit fylla 64. Emma spelade då med Preservation Hall Jazz Band. Tyvärr sägs det att hon vid det laget hade börjat stagnera som musiker. Innan skivinspelningen hade hon också hunnit göra några filmade framträdanden (som den här i ingressen) och även gjort några turnéer utomlands, men Emma trivdes bäst i New Orleans franska kvarter.

Emma Barrett gick under smeknamnet "Bell Gal", eftersom hon hade som gimmick att ha på sig en röd mössa med julbjällror som klingade i takt med hennes pianospel, och hon var en färgstark personlighet även på andra sätt. Sweet Emma litade inte på banker, så hon gjorde som Hasse Alfredssons pensionär, hon förvarade sina besparingar under madrassen. Det bar sig inte bättre än att en tjuv tog sig in och lade beslag på det hon lagt undan. Man gjorde in insamling till förmån för Emma, som resulterade i att hon fick dubbelt så mycket pengar som hon hade blivit bestulen på. Men tjuven återvände och lyckas råna henne, även om hon inte gav sig utan motstånd. Samma kväll satt Emma åter vid sitt piano, med blåtira och en bula i pannan. Om det var i den här bataljen hon miste tänderna i överkäken eller om de trillat ut tidigare förtäljer inte historien, ej heller om det blev ytterligare en insamling.

År 1967 drabbades Emma Barrett av en stroke och blev delvis förlamad i kroppens vänstersida inklusive handen, men fortsatte trots det att spela och även göra några grammofoninspelningar ända fram till sin död 1983.

Ursprungligen publ. på Tjavvel 14 sept. 2008, då med låten "Bill Baley". Eftersom den har försvunnit från YouTube har den ersatts av "I Ain't Gonna Give Nobody None Of My Jellyroll".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar